Om Matematikbloggen

fredag 13 oktober 2017

Matematik i förskoleklass och programmering

55 förskoleklasslärare samlades under studiedagen
för att fortbilda sig i matematikundervisning.
Jag och min kollega, Marie Ringborg Lindgren, hade en programpunkt på studiedagen förra veckan - Matematik i förskoleklass. Innehållet behandlade, förstås, de nya skrivningarna om matematik i Lgr 11 för förskoleklassen. För er som inte har koll på de nya skrivningarna står det följande i syftestexten:
"Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem,"
Som ni ser är det samma samma förmågor som skall utvecklas som i åk 1-9 med en skillnad - i förskoleklass nämns inget om den förmåga som brukar kallas procedurförmågan eller metodförmågan. Det är väl den förmåga som matematiklärare, historiskt sett, har ägnat lite väl mycket tid åt...

Vem ska bort? Varför?
Ett sätt att träna resonemangsförmågan.
Förmiddagen bestod av en blandning mellan föreläsning, diskussioner och workshops. Förskoleklasslärarna fick bland annat prova att arbeta med logiska block, spela tärningsspel, Lattjo Lajban-lådan och lösa problem med hjälp av tanketavlor. Det var mycket aktivitet och sett stort engagemang under denna förmiddag!

Mitt intryck är att det redan görs väldigt mycket bra matematiska aktiviteter ute i våra förskoleklasser och att dessa aktiviteter behöver spridas mellan enheterna. Det finns också ett behov av att träffa likasinnade och diskutera matematik.

Som ni säkert vet har skolverket på uppdrag av regeringen gjort ändringar Lgr 11 för att digital kompetens och programmering ska förstärkas och tydliggöras. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan sedan den 1 juli 2017. Man kan ladda ner den reviderade versionen av Lgr 11 där ny text är röd och understruken och borttagen. text är röd och överstruken. Jag tycker den är väldigt tydlig om man vill se vilka förändringar som har gjorts. Följ den här länken om du också vill läsa om förändringarna i styrdokumentet:

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261815!/lgr11.pdf


I måndags var jag på skolverkets konferens Programmering i matematik och teknik i grundskolan i Linköping. Matematik och teknik är de två ämnen där programmering tar plats i det centrala innehållet. I matematik har programmering lagts till under Algebra.

Skolverkets syfte med konferensen var att informera, inspirera och motivera.
Skolverket informerade bland annat om att de nya skrivningarna har medfört att det ska göras tillägg Algebramodulen i Lärportalen (tidigast klart januari 2018).
De informerade också om att det startas högskolekurser på 7,5 poäng om programmering för lärare under hösten (vecka 44) och våren.
Lisa Söderlund från Kodcentrum var där för att inspirera till programmering i skolan och hon var inspirerande. Här kanske ni också kan bli inspirerade:

 https://www.kodcentrum.se/koda-i-skolan



En micro:bit
På eftermiddagen var det workshops och nu känner jag mig motiverad att börja med programmering i min klass. Nu vet jag att det finns ett språk som heter Scratch och det kunde få dioderna på min micro:bit att följa min minsta vink (eller kod i alla fall).
Nedan finns länken.

https://makecode.microbit.org/#


Här är länken till de uppgifter vi fick försöka att lösa.

http://tiigbg.se/koda/material/

Från konferens tar jag i alla fall med mig de tre ledorden: informera, inspirera och motivera. Jag tror nämligen att de kan vara användbara i något annat sammanhang. Jag kan just nu bara inte sätta fingret på det...

Rikard Gustafsson

lördag 7 oktober 2017

Lärande kopplat till känslor




Sedan 1994 har Internationella lärardagen firats den 5 oktober. I år fick jag ett SMS. Det var visserligen från en vuxen kvinna som jag hjälpt med ett översättningsarbete. Men jag blev glad i alla fall! 
 Ett par år senare, 1996 började jag läsa matematik. Det var jättesvårt! Jag hade inte pluggat matte sedan gymnasietiden och det var 24 år sen, alltså var jag ganska ringrostig. Under 1,5 år levde jag med ett ständigt matematikövande. Förstod inte allt, härmade en hel del, men lärde mig också mycket. Bland annat detta som ni kan se på bilden. En uppgift på tentan om Linjär algebra. En uppgift som jag hade full pott, 3 poäng på!

MEN... jag kan det inte nu =(
Ett fenomen vi behöver förhålla oss till i matematikundervisningen.
Det är viktigt att våra elever får hålla igång sin matematik hela tiden. Vi behöver hela tiden koppla ihop matematiska begrepp över gränserna mellan olika centrala innehåll. Lite Algebra i Geometrin, lite Statistik i Samband och förändring och Taluppfattning hela tiden! Och Problemlösning kopplad till varje annat område =)




I årets första nummer av tidningen Origo kan man läsa en text som handlar om Matteångest. Där fanns också förslag på hur man ska göra för att eleverna inte ska få matteångest. Ni kan läsa Derek Haylocks 10 tips om ni följer länken. Många känner vi igen: 
Undervisa för meningsfullt lärande och inte procedurräkning, 
Begränsa inte matematiken till rätt eller fel,
Välkomna misstag, 
Ge tid att tänka!
Origo

Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 28 september 2017

Vår utbildningsdirektör är mattelärare!

Sofie Lindén är Norrköpings kommuns utbildningsdirektör. Och hon är också mattelärare! Sofie har en blogg där du nu kan se en film där hon beskriver vårt gemensamma uppdrag med alla barn från 1 - 20 år.


Utbildningsdirektörens blogg



 I filmen visar Sofie de fem nyckelord som ska genomsyra vårt arbete med barnen i Norrköping. Och åtminstone tre av dem passar väldigt bra in även på matematiken och vår Handlingsplan.












  • Vi ska göra det tillsammans och se till att det blir bra övergångar för varje barn.
  • Vi ska fundera över vad som är en framgångsrik undervisning, alltså reflektera över när det inte fungerar så bra och ändra i sådana lägen. Och utmana och stötta barnen utifrån deras behov.
  • Vi ska ha höga förväntningar på alla barn, på våra arbetskamrater och på oss själva.




I förra veckan skrev jag om det målprotokoll som eleverna fått fylla i under arbetsområdet Statistik.
Sedan dess har vi haft matteprov.
Och jag blir väldigt varm i hjärtat när en elev skriver detta på en uppgift som hen inte kunde lösa:
Kan inte detta än, känner jag
Det är så förhoppningsfullt, kan inte än. Betyder att jag kommer att kunna, snart.
För tre år sedan var Carol Dweck i Norrköping och pratade om just detta! Kraften i inte än. Titta på hennes TEDx föreläsning, den är 15 minuter lång.
The power of yet


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie

torsdag 21 september 2017

Analys av resultat, begrepp och elevers olikheter



















Det är väldigt roligt att vara matematikutvecklare! Man får göra så spännande saker. I torsdags fick jag vara med och göra en analys av våra elevers resultat på Förstå och använda tal-diagnoserna. Vi jobbade med att se samband mellan resultaten hos de olika årskurserna. Det blev synligt att det barnen lär sig i de tidigare årskurserna det kan de även i de senare. Men de svårigheter som finns bland de yngre barnen kvarstår när de blivit äldre. Och när man fått syn på det måste man göra något åt det!




På sena eftermiddagen hade vi sen en mattepilotträff :-)
Då fick mattepiloterna bland annat jobba med att bygga en begreppskarta kring bråk. Hur hänger de olika delarna ihop och vilka ord kan länka samman delarna?
I Matematiklyftets del Sannolikhet och statistik finns en kort film om hur man kan göra för att bygga en begreppskarta.
Begreppskarta









I förra veckan fick mina elever fylla i ett målprotokoll. Och skatta hur de tyckte att de behärskade de olika delarna i området statistik som vi jobbade med.
Jag hade planerat nästa lektion, men snacka om ögonöppnare! När två elever har skrivit så olika i sina målprotokoll kan ju inte nästa lektion se likadan ut för dessa elever. Grön = kan, gul = kan lite, orange = kan inte än.
Jag fick planera om!
Målprotokoll har jag härmat från Umematte
Umematte.nu


Tjingeling Analysering från Britt Marie

torsdag 14 september 2017

Statistik på Mosstorp!

Hej, jag heter Kerstin Johnsson och undervisar i matematik årskurs 7-9.

Jag har precis bytt arbetsplats och förutom undervisning, så har jag fått uppdraget att hålla i matematiklyftstänket och utveckla matematikundervisningen på Mosstorpsskolan. Det ska bli så roligt, att få ägna sig helt och hållet åt matematik.

 

Jag jobbar mycket praktiskt och börjar ofta veckan med någon form av genomgång där eleverna är aktiva och tvingas till att prata matematik med varandra.
Här inleder jag området statistik i årskurs 9. 

För att ta reda på elevernas förkunskaper och samtidigt visa resans mål, arbetar eleverna denna gång parvis. Jag utgår från Skolverkets bedömningsstöd och ser till att det blir en blandning av gammalt och nytt.

 

 

 

För mig är det viktigt att alla elever känner sig delaktiga och kan hitta par men samtidigt lika viktigt att alla får möjlighet att lära sig någonting nytt. Lådagram och bubbeldiagram var några begrepp som fångade elevernas intresse och nyfikenhet.

En annan vinst är att jag har inget rättningsarbete som väntar efter lektionen.


  
När förståelsen finns kräver jag att alla elever måste anstränga sig och träna genom att lösa rutinuppgifter på sin nivå.

Min ambition är att inte springa fortare och fortare för att hinna runt och hjälpa alla som har händerna uppe, utan nu blir det ganska tydligt om jag har hittat passande utmaningar eller inte.

 

Alla händer uppe, tänk nytt!

 

  

 

För att spara planeringstid så har jag valt att arbeta med området statistik även i årskurs 7.


Här har en klass precis påbörjat en gruppaktivitet, en fotbollsturnering utan bollar, men med tärning. Eleverna börjar med att göra ett spelschema, där alla lag möter varandra.

Det görs en hel del beräkningar och jag börjar bli fundersam, kommer eleverna att reda ut detta?






Till slut har alla grupper kommit fram till en segrare, det tar bara lite längre tid för vissa.

Jag tänker att jag har så duktiga elever, ingen gav upp!
Även spännande att gå runt och höra vad eleverna tränat och lärt sig. Det är inte alltid vad jag som lärare planerat J och talat om i början på lektionen.
”- Jag har lärt mig idag att tärningar kan se väldigt olika ut!”

Med vänliga hälsningar Kerstin.johnsson@norrkoping.se






fredag 8 september 2017

Böcker och annat kul!



Nu har jag den! Den reviderade läroplanen! Känner mig lika glad som när jag fick den första utgåvan. Och den här är bättre! Alltså rent fysiskt, verkar den hållbarare. Bindningen känns stabilare och jag tror inte att jag kommer att drabbas av det "lösbladssystem" som blev min förras öde.
Nu kan jag börja om, med understrykningar och kommentarer, kul! Och jag kommer att lära mig ännu mer om skolans viktigaste bok =)



Nu har inbjudan till mattepilotträff                          14 september skickats och det har redan kommit 50 svar.
Och här bredvid kan ni läsa några av de positiva ord som jag fått.
roligt att mattelärare blir glada när de får en inbjudan till en träff som är kl 16-18 en torsdag <3 <3 <3
Nu är det upp till oss matteutvecklare, att planera ett inspirerande och intressant program.




Jag älskar böcker! Många avlyssnar jag med öronen, men den här finns nu i fysisk form!
Det är det forskningsprojekt som Jonas Bergman Ärlebäck gjorde tillsammans med lärare från både Linköping och Norrköping och det handlar om Aktiviteter med låg tröskel.
Aktiviteterna är tänkta att användas i högstadiets och gymnasiets matematikkurser och de fokuserar på olika innehåll och lärandemål.
Via länken kommer du till texten och en hel del kopieringsunderlag
IPAs - ihopparningsaktiviteter


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie


fredag 1 september 2017

Taljakten

Mitt bagageutrymme med material till fem skolor!
I dessa dagar levereras material ut till de skolor i kommunen som deltar i det stora forskningsprojektet "Specialpedagogiska undervisningsinsatser för deklarativ kunskap i matematik". Ute på skolorna kallas materialet för Taljakten (som tur är). 
Det var sex välfyllda bilar som under gårdagen började leta sig runt bland kommunens skolor. Alla skolor har tilldelats en kontaktperson och vid leveransen av materialet hade deltagande lärare också en möjlighet att ställa frågor kring projektet.


Nästa vecka (v 36) blir en förberedelsevecka där eleverna kommer att få möjlighet att bekanta sig med Taljakten. Med materialet följer ett exempelhäfte där eleverna har möjlighet att prova de två enminuterstester som de sedan kommer att få genomföra fem gånger under steg 1. Eleverna kommer också att få möjlighet att se en instruktionsfilm om Taljakten som kommer att läggas ut på Youtube. Länken kommer att mejlas ut till deltagande skolor.

Själva forskningsprojektet drar igång vecka 37 och steg 1 pågår till och med vecka 42. Ett lektionsmoment är 15 minuter långt och genomförs i slutet av tre mattelektioner varje vecka under denna period. Det finns dock två tillfällen under denna period (ett i början och ett i slutet) som kommer att kräva lite längre tid och det är när eleverna ska genomföra ett taluppfattningstest som liknar de test som finns i "Förstå och använda tal".

Ett av talkombinationstesten med facit till höger.
De två enminuterstester som görs vid upprepade tillfällen är ett siffertest och talkombinationstest. Om eleven får 20 rätt eller mer så bedöms eleven bemästra dessa kombinationer. Eleven anses också bemästra dessa kombinationer om eleven får mellan 16-20 rätt på både talkombinationstestet och siffertestet. Efter genomfört test ska eleven själv rätta sitt test med hjälp av facit på den högra sidan av papperet. (Facit är bortvikt under själva testet.) Därefter fyller eleven i sitt egna papper med rutsystem och på det viset får både eleven och läraren en visuell återkoppling kring elevens prestation.


Och eftersom det här är en matematikblogg måste jag också ha med lite siffror om det har forskningsprojektet: 

  • 700 000 sidor har tryckts
  • ca 1400 elever i årskurs 2 berörs
  • ca 30 skolor deltar
och då är årskurs 5 och 8 inte inräknade i ovanstående siffror eftersom de inte går in i det här projektet förrän nästa läsår.

Det var lite information om Taljakten och under hösten kommer vi att berätta mer om projektets innehåll och hur det fortskrider.

Jag har i ett tidigare inlägg, "Guidat Lärande eller ÖVA" från den 2 april 2017, skrivit om de två metoder som ställs mot varandra i denna interventionen, om någon vill veta mer om det här spännande forskningsprojektet.


Rikard Gustafsson