Om Matematikbloggen

Bakom matematikbloggen står de fyra utvecklingsledarna i matematik i Norrköpings kommun, Britt-Marie Lindgren, Marie Ringborg Lindgren, Margot Andersson och Rikard Gustafsson. Om du vill komma i kontakt med oss ringer du 011-15 00 00.

söndag 19 februari 2017

Matematik på lovet!

Nu är det sportlov!
Vissa kanske åker till fjällen medan andra tar det lugnt och hänger med kompisar.
Men många barn i vår kommun har valt att använda sin tid till att gå på lovskola!
På Enebyskolan ska vi jobba med procent.
Ska bli jättekul att fokusera på bara detta och se om det kan hjälpa just de här ungdomarna att erövra procentbegreppet.





Eleverna ska få ett målprotokoll (idén är snodd från umematte.com) och där får de fylla i vad de tränat på och om de upplever att de kan det som står.
Förhoppningsvis blir det tydligt att det sker framsteg.











Vi ska också ta temperaturen på matematikkänslorna!
Och vår förhoppning är naturligtvis att vi ska få den matematiska temperaturen att stiga :-)


Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie


söndag 12 februari 2017

Matematiken, myter och mötet

Förra lördagen hade jag förmånen att delta på en konferens om forskning kring lärande. Där träffade jag denna man, Pedro de Bruyckere. En glad belgare som forskar om utbildning och delar med sig av sina och andras resultat på ett humoristiskt och lättförståeligt sätt.
Pedro har en hemsida som heter The economy of meaning.
Kolla gärna på den, man kan prenumerera på inläggen.

The economy of meaning




Pedro har tillsammans med två andra författare skrivit en bok om myter inom lärande och utbildning. Där slår han hål på en mängd idéer som vi fått till oss som giltiga inom utbildningen. 
Han refererar till forskning inom ämnet, samt skriver vad vi verkligen vet och vad vi ännu inte vet. Att anpassa sina lektioner efter elevernas olika lärstilar finns det inga bevis för, att det har ett mervärde i klassrummet. Lärstilar är ingen undervisningsteori, men vi ska naturligtvis arbeta med elevernas starka sidor och kompensera för de svagare.


I sin blogg berättar Pedro att han lyssnat till en föreläsning av professor Richard M Ryan. Ryan är professor i psykologi, psykiatri och utbildning vid Rochesteruniversitet i New York. Han är känd för sitt arbete med Self Determination Theory SDT, som jag återkommer till. Men här avslutar jag med ett citat från professor Ryan:

"My teacher likes me" is the cheapest intervention in education




Tjingeling Matte-Pling
från Britt Marie



lördag 4 februari 2017

Lider du av Matteångest ?

Forskning visar att det finns ett specifikt fenomen som vi kallar ”matematikångest”, en särskild form av ångest inför just det här ämnet. Det är en komplex, känslomässig reaktion som karaktäriseras av rädsla, fruktan, panik och undvikande. Reaktioner av den omfattningen har inte observerats inom något annat skolämne. Denna ängslan hämmar individens förmåga att lära sig och göra sitt bästa i matematik. Kan du känna igen dig i några punkter ?


  • att känna panik eller skräck inför matematikuppgifter, särskilt i sociala situationer
  • inte kunna tänka klart eller komma ihåg sådant man egentligen kan
  • vara överdrivet orolig för att svara fel vara övertygad om att inte kunna matematik
  • förvänta sig att göra dåligt ifrån sig
  • utveckla strategier för undvikande
  • förvänta sig att inte förstå
  • fly till att lära sig utantill och förlita sig på att memorera regler och formler
Troligen inte, du har ju klickat in dig på en matematikblogg. Det är väl snarare så att du kanske är en s.k "mattemänniska" , men finns det verkligen specifika matte eller språkmänniskor ?
Under min skolgång på 70-talet fick jag ofta höra att jag var en "språkmänniska" och ingen "mattemännska",det har påverkat mig både privat och i min yrkesroll som  förskollärare.

I boken Hur blir man matematisk skriver Anna Palmer
också kring detta och i tidningen Förskolan står det att Anna i sin bok beskriver "både lyckade och mindre lyckade delar av sina erfarenheter Hon återkommer till att en matematisk identitet är inget fast eller stabilt utan det är något som skiftar och att det beror på i vilka sammanhang vi befinner oss. ”Vi blir och görs av andra, mer eller mindre matematiska i olika sammanhang.” 

Jag kan varmt rekommendera att läsa boken,den gav mig många pusselbitar och jag fick jag lov att göra en riktig kullerbytta för att kunna lyfta andra som har liknade erfarenheter.Med vårt arbete i förskolan lägger vi den viktiga grunden till alla barns fortsatta kunskaper och erfarenheter kring matematik,och vi har i vårt "Nätverk med matematikfokus"vid Matematikcentrum sammanställt några delar ur en avhandling av Marita Lundström från Göteborgs Universitet Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik som vi har tagit fasta på kring förskolans viktiga roll.  



Vilka är då orsakerna till matematikångest ?
 Problemet hänger ihop med den allmänna bilden av matematik som viktig men tyvärr också som svår, något för ”smarta” personer. Ibland ses det också som ett manligt område. Det uppfattas som en massa regler att komma ihåg och frågor där svaren är antingen rätt eller fel, så att misstag blir mycket tydligare än i andra ämnen.
– Matematikångest förs över till barn från föräldrar och lärare som själva känner sig osäkra i ämnet, visar forskning av Burnett och Wichman. 
Läs gärna mer här:
http://tidningenorigo.se/matteangest-vanligt-aven-bland-larare/

Kanske ser du matematiken i förskolan i t.ex Fia -spel, och att jämföra likheter och olikheter i storlek och mönster ? Då kanske den eventuella "matteångesten" kan lindras ??



Idag fick jag en länk från en kollega som jag gärna skickar vidare
Den handlar om sambandet mellan motorik, former och nummer som gör att forskarna nu tror att det går att träna sin matematiska förmåga redan som mycket liten. På så sätt hoppas man kunna fånga upp de barn vars utveckling behöver en liten knuff i rätt riktning.
När vi ser de här sambanden får vi en förhoppning om att man kan komma in och stärka upp där det behövs. Men exakt vad det är som behöver stärkas för att få en bra utveckling, det är just nu ett stort frågetecken, säger Gustaf Gredebäck. Ljudklippet är enbart 1 minut och 20 sekunder långt så jag hoppas ni hinner lyssna.  
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6611523

Ni som har mer tid till förfogande kan lyssna vidare
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/839683?programid=412



Gratisbild Pixabay



Hoppas även få se en glimt av solen snart igen/ Margot 












söndag 29 januari 2017

Bråkundervisningen de första skolåren

Wiggo Kilborn
Att undervisa om bråk i åk 1 är spännande. Många elever har nu för tiden med sig en del begrepp från förskolan och förskoleklassen som en halv, hälften och en fjärdedel.
Bland annat Wiggo Kilborn skriver om att eleverna ska vänta med att använda den matematiska uttrycksformen av bråktalen. Jag brukar inte vänta speciellt länge utan inför den när eleverna efterfrågar ett sätt uttrycka sina bråk på ett kortare sätt än med bokstäver.

Ibland kan du som matematiklärare vänta på att ett behov uppstår. Många elever tycker det är svårt att skriva om fjärdedelar, sjättedelar och åttondelar när de går det första året i skolan och blir därmed nyfikna på hur bråken kan uttryckas med hjälp av siffror och bråkstreck. När det där behovet och nyfikenheten finns hos eleverna är det väldigt tacksamt att vara lärare...

Delarna i ett Bråkspel.
Ett av de första momenten jag använder mig av när eleverna ska lära sig bråk är att låta dem bygga ett Bråkspel. På länken nedan kan du läsa mer om Bråkspelet.

Efter att Lärgrupperna (se tidigare inlägg) har fått undersöka hur de kan vika ett papper på olika sätt för att få fram bland annat halvor, fjärdedelar och åttondelar så brukar de få börja att tillverka ett Bråkspel. Det ska byggas av rektanglar genom att vika papperen på mitten och klippa efter vikningarna. De får sedan undersöka så att de två halvorna, fyra fjärdedelarna och så vidare täcker hela det vita papperet (spelplanen=A4). De kan också undersöka hur många fjärdedelar det går på en halv, hur många sextondelar det går på en fjärdedel och så vidare.

Mest aktivitet får man genom att låta eleverna spela i par. Jag har som regel att eleven alltid säga vilket bråk den slår med tärningen för att eleven ska få in
Ovan: Ett lämpligt sätt att
fördela de olika bråktalen på
tärningens sex sidor
dessa begrepp i sitt aktiva ordförråd. Den elev som först täcker spelplanen vinner. En omgång brukar bara ta några minuter.

Vi har något på vår skola som kallas för föräldracafé. På fritatid bjuds alla föräldrar i klassen in att fika tillsammans med sitt barn och har då möjlighet att träffa sitt barns lärare och fritidspedagoger under mer informella former. Eleverna har som uppgift att ta hand om sina föräldrar och visa dem olika saker ur skolans verksamhet.
Vi hade ett föräldracafé i slutet av vårterminen i åk 1. Vid det tillfället hade eleverna som en av sina uppgifter att lära sina föräldrarna att spela bråkspelet samt att utmana dem på en match. Det var ett enormt engagemang hos eleverna på lektionerna innan föräldracaféet, dels på att lära sig spelet och att instruera andra, dels på den taktiska delen av spelet (det gäller ju att vända rektanglarna i rätt riktning samt att placera dem på ett lämpligt ställe på spelplanen).

Eleverna fick ta hem sitt Bråkspel efter föräldracaféet och en hel del föräldrar och elever har berättat att de fortsatt att spela spelet hemma.

Förra veckan började vi med bråk igen (i åk 2). Först fick de börja med att göra några diagnoser från Diamant. Därefter fick de markera de uppgifter de kunde med grönt och de uppgifter de inte kunde med rött. Hade de rätt men ändå kände sig osäkra på uppgiften markerade de den med gult. När vi avslutar bråkområdet får de göra samma diagnoser igen för att tydligt se sin utveckling.






Eleverna fick efter diagnoserna börja med att "fräscha upp" sina bråkkunskaperna genom att göra bråktavlor i sina Lärgrupper som vi satte upp i klassrummet.
Spelplan till Pizzaspelet
Jag kommer även denna gång att bygga ett bråkspel men denna gång av trianglar. Jag kommer att hugga ner A4-papper till kvadrater och därifrån låta eleverna tillverka ett bråkspel av trianglar.
Eleverna kommer också att få lära sig pizzaspelet. Se spelregler nedan.

Spelregler:
·        Detta är ett spel där man arbetar med förståelse av storleken av bråk. Spelet spelas av två spelare. Målet är att få så mycket pizza som möjligt.

·        Spelarna turas om att kasta tärningarna. Med hjälp av talen bildar de bråk och målar motsvarande del av en pizza på spelplanen. Det högre talet är nämnaren, alltså antalet delar pizzan är delad i. Det lägre talet är täljaren, dvs det antal delar man får ta. Man får ta delar från olika pizzor om man vill. Om båda tärningarna visar 1 får man ta den enda hela pizzan.

Spelet fortsätter tills alla pizzor är målade. Då får den som har störst andel av respektive pizza hela pizzan. Om lagen målat halva var får ingen denna pizza.
Den spelare som har flest pizzor vinner.

Nedan följer fler förslag på utvecklande övningar för eleverna som jag brukar använda mig av: (NCM är en guldgruva när det gäller bråk!) Dessa övningar finns också med i Matematiklyftet i modulen Taluppfattning och tals användning

När eleverna har fått en del erfarenhet av bråk brukar de få jämföra storleken på olika bråk i sin lärgrupp.
http://ncm.gu.se/media/ncm/matematiklyftet/T4-6_03B_02_jamfor.pdf

En annan övning med eleverna som skapar resonemang är att få ett bråk att komma så nära 1 eller en halv som möjligt. I det här aktivitetsförlaget ska bråk också sorteras efter om de är nära 0, en halv eller 1.
http://ncm.gu.se/media/ncm/matematiklyftet/T4-6_03B_01_aktivitetsforslag.pdf

Hoppas ni har fått några idéer till er undervisning om bråk under de första skolåren.

Rikard Gustafsson

lördag 21 januari 2017

Matematiska bråk - det är svårt, men roligt!


Madeleine Löwing har skrivit en forskningsrapport där hon redovisar sitt arbete med diagnosmaterialet Diamant.
Kolla gärna i den, den är spännande!

Löwings forskningsrapport    

Hon beskriver de resultat hon sett när många elever genomfört diagnoserna. Och ett område där eleverna har svårt är bråk.
Och det kan jag skriva under på...













Madeleine skriver att en viktig grundläggande kunskap är att förstå nämnarens betydelse.
Hur förklarar vi mattelärare nämnaren?
Den första Diamantdiagnosen på bråk innehåller bland annat ovanstående uppgift.
Det man måste förstå är att delarna ska vara lika stora. Men den elev som ringat in b) här, har inte haft med det i tanken.



Här handlar det också om att förstå nämnaren. Men eftersom ordet tre finns med i tredjedel, är det lätt att tro att det är tre delar som ska skuggas.










 Och den här eleven tycker att bråkräkning är obekvämt och använder istället tal i decimalform. Löwing anser att vi måste befästa kunskaperna inom bråk innan vi börjar arbeta med decimaltalen. Jag tror att hon har rätt!

Om ni vill läsa en kortare text om bråk, välj Wiggo Kilborns sammanställning som finns att ladda ner från NCM:s hemsida. Ett jättebra material för samtal och diskussion i ämneslaget.


Tal i bråk- och decimalform




Tjingeling Bråkräkning
från Britt Marie

lördag 14 januari 2017

Betyg i matematik, eller inte?

Nyss fick alla elever från årskurs 6 till 9 i grundskolan höstbetyg i matematik. Och i alla andra ämnen också, förstås. För sexorna var det deras första betyg.

Det är fyra år sedan betyg infördes i årskurs 6 och nu har Skolverket gjort en utvärdering. Tyvärr är det inte så uppmuntrande läsning. Nästan varannan lärare tycker att betygen från årskurs 6 har gjort det lättare att upptäcka elever som behöver stöd. Däremot finns inga tydliga tecken på att det har lett till att fler elever verkligen fått särskilt stöd.

Drygt hälften av lärarna upplever generellt att elevernas motivation är högre efter att betygen från årskurs 6 införts. Bland eleverna uppger 80 procent att de arbetar hårdare när de vet att de får betyg. Dock uppger lärarna att högpresterande elever motiveras mer än lågpresterande elever. 54 procent av lärarna upplever också att högpresterande elevers kunskapsutveckling är bättre efter att betygen införts. När det gäller lågpresterande elever uppger majoriteten av lärarna istället att det inte skett någon förändring i kunskapsutvecklingen. 12 procent av lärarna uppger att lågpresterande elevers kunskapsutveckling försämrats. 
Hmm, det var ju inte så bra. Allra helst inte när de lågpresterande upptäcks men sedan inte får tillräckligt stöd för att utvecklas.




För de elever som går i nian är detta betyg avgörande för att ge dem en plats på ett gymnasieprogram. Utan betyg i matte får de ingen plats på ett nationellt program. I Norrköpings kommun finns det just nu 277 elever som saknar höstbetyg i matematik. Och nu brinner det i knutarna. Nu gäller det att sätta in så mycket stöd som det bara går!
Vad behövs?
Mer tid? Riktad undervisning mot särskilda moment? Mer fokus? Mer uppmuntran? 
Dags att identifiera vad som kommer att vara viktigt för varje enskild elev.

Viktigt att de får med sig bra och stabila kunskaper in på gymnasiet.



Men här kommer lite ljus i mörkret!
I höst påbörjas forskningsarbetet med att försöka ta reda på hur barn bäst lär sig aritmetiska fakta. Vi har tidigare skrivit om vårt samarbete med LiU och i torsdags träffade vi forskarna som beskrev inriktningen med denna bild. 
Först görs en insats för hela klassen (åk 2). Det är baspartiet i triangeln. För de elever som inte svarat på insatsen genomför man nästa steg, den mellersta delen av triangeln. Och om det efter detta finns barn som inte gjort tillräckliga framsteg är det "topptriangeln" som gäller. 
Detta ser vi fram emot att få delta i!


Tjingeling Matte-Pling

från Britt Marie


fredag 16 december 2016

Många "lyft" även i förskolans värld men dags att ladda batterierna inför ett spännande 2017 !

Efter en intensiv höst tillsammans med många pedagoger i olika nätverk och föreläsningar så är det snart dags att runda av och ta lite ledigt från uppdraget som matematikutvecklare.Jag har summerat vilka delar som jag är mest nöjd med i mitt arbete under året och vad som kanske måste förändras och utvecklas på annat sätt än tidigare för att kunna erbjuda kompetensutveckling på bästa sätt. Genom utvärderingar och möten i olika sammanhang framkommer att det ger störst "ringar på vattnet" och blir ett större genomslag i verksamheten när arbetslag och hela enheter kan delta tillsammans. Matematikcentrum inväntar nu fler anmälningar från förskolechefer som kan lämna önskemål på innehåll och på tider som passar verksamheten. Ett nytt spännande koncept som jag hoppas även ska kunna ge större möjligheter för fler pedagoger i förskolan att delta.
Vi erbjuder även som tidigare externa föreläsare och 1 mars 2017 välkomnar Matematikcentrum Anna Kärre som utifrån sin nya bok Lyft fram matematiken - resonemang, problemlösning och begrepp ger många konkreta exempel med utgångspunkt från läroplanens matematikmål. I föreläsningen lyfter Anna även frågor kring vad matematik är och på vilket sätt vi ska synliggöra matematiken i förskolans vardag. Hon har tidigare gett föreläsningen Lekfull matematik vid Matematikcentrum, och nu bokar vi Anna igen efter mångas önskemål. 






Nu funderar jag också vidare på hur andra kommuner erbjuder kompetensutveckling med förskolans matematik i fokus på bästa sätt och hur vi kan ta del av varandras erfarenheter och kompetenser... 
Hur kan vi lyfta fram och synliggöra förskolans viktiga roll när det gäller matematik och hur ser vi på progressionen ?
I den reviderade läroplanen (2016) framhålls detta ytterligare
       2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN
  1. Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande.  
Vill ni dela med er av detta och/eller om Ni är nyfikna på Matematikcentrum och Norrköping kommuns arbete med att synliggöra förskolans arbete med matematik i ett helhetstänk så kontakta mig gärna via 
Matematikcentrum@norrkoping.se

I vårt förra blogginlägg lyfte Britt-Marie nya Nämnaren och idag hittade jag en efterlysning från Nämnaren.

Hoppas ni blir nyfikna och klickar vidare 


Nu är det dags att lyfta fram lådan med julsaker och önska er alla en 

God Jul och Gott Nytt År 


Britt-Marie, Rikard & Margot