Synligt lärande

I fredags eftermiddag var jag på nätverksträff för förstelärare. Det centrala nätverk jag deltar i har en inriktning mot BFL/Synligt lärande. Det blev, som vanligt, givande diskussioner när vi berättade om hur vi använder oss av synligt lärande och av någon anledning kom det att handla mycket om matematik. Undrar om det hade något med mig att göra =)

Så jag tänkte synliggöra(!) lite av mina idéer i dagens inlägg...

Mina elever får redan från höstterminen i årskurs 1 göra självbedömningar. Jag anser det oerhört grundläggande för elevens lärande att den kan ta reda på vad den kan och vad den ännu inte behärskar. Nästa steg är att eleven lär sig hur den ska lära sig det den ännu inte riktigt behärskar.

Ht åk 1

Om klockan använder jag samma självbedömning i årskurs 1-3 för att synliggöra elevens utveckling över tid. Innan jag börjar undervisa om klockan i årskurs 1 får eleven göra sin första självbedömning.

Den fungerar så att eleven skriver vid varje klocka vad klockan är och sedan bedömer eleven hur säker den känner sig på sitt svar. Till höger ser ni hur den såg ut för en elev i början av årskurs 1.

Någon kanske reagerar på att det ser väldigt nedslående ut för en elev att se vad den inte kan men hela poängen är ju att eleven ska få syn på sitt lärande och då måste startpunkten vara med. För att få eleverna att förstå denna första självbedömning jobbade jag med följande frågeställningar:
Hur tror ni att den kommer att se ut efter att vi jobbat med klockan? Hur tror ni att den kommer att se ut i årskurs 3?

Eleverna trodde nog att den skulle bli grönare och att skulle kunna lära sig klockan...

Min respons: Jag vet att ni kommer att lära er klockan...

När området med klockan avslutades i årskurs 1 kunde eleven se sina framsteg.


Så här såg elevens självbedömning ut nu i åk 3.

Vt åk 3

Eleven sparar sina självbedömningar i en pärm med dokumentation över sitt lärande. Den pärmen används t ex också vid utvecklingssamtal för att elever och föräldrar ska kunna följa elevens lärande.

Oftast brukar jag bara kommentera deras självbedömningar skriftligt om jag inte håller med. Det kan vara att eleven har svarat fel, men ändå fyllt i med grönt. Då brukar jag kolla elevens kunskaper med några frågor på liknande uppgifter om jag inte redan vet vad eleven är säker på eller osäker på. Lika ofta är det att jag får skriva att eleven är säker på klockan men den har valt att fylla i med gult (ofta flickor).

Det här var ett av mina sätt att synliggöra elevernas lärande över tid.
Eleven, speciellt lågstadieeleven, motiveras dock betydligt mer av att kunna se sina framsteg på daglig basis. Hur jag arbetar med synligt lärande i det kortare tidsperspektivet kanske jag får anledning att återkomma till vid ett senare tillfälle.

Rikard Gustafsson